Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kungliga operan — hennes utseende, hennes
figur, hennes tjusande sångröst och behagliga
talorgan borde alltid försäkra henne om
framgång — eller ock ville hon försöka att på
Danviken bli antagen som sjuksköterska för dc
vansinniga af hennes eget kön; och äfven om
denna plats tyckte hon sig ha hopp genom
sin kroppsstyrka, sin energi och framför allt
genom sin viljas och sitt iijcrtas manande behof
att vårda sig om dessa olyckliga, hvilka lidit
före henne, men hvilka ej mer kände det
moraliska lidandet.
Hennes rastlösa inbillning lät henne tusen
gånger se sig såsom de arma varelsernas enda
förtrogna. Hon var deras försyn, deras
gudomlighet. När de unga qvinnorna — det var
särdeles dem som hennes mission gälde —
finge se henne, blefve de stilla. Hennes ögon
lyste dem till ro, hennes läppar söfde dc
inbillade samvetsqvalen, de rastlösa fantasierna.
Allt stillnade och lugnades, då hon sträckte
ut sin smekande hand.
I sanning: de voro hemskt färgrika, dessa
Jeanne-Sofies vakna drömmar!
Grupperad mellan en barnamörderska, som
ständigt förföljdes af ett litet hvitt skimrande
ljus, och ett oskyldigt offer för en bedragares
kärlek — ett offer, som icke mera trodde
på sin olycka, utan städse väntade älskaren —
tyckte den unga vakiarinnan sig försatt bland
idel beslägtade väsenden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>