Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vunnen och för framtiden afstå frän alla
försök i samma väg... går du in derpå?”
”Nej, det skulle illa anstå mig, att våga
ett sådant steg.”
”Ha-ha-ha!” utbrast fru Laura, och hennes
skratt liknade en redan vunnen segers
trumpetklang. ”Du drog dig tillbaka i tid, min lilla
vän, och så godt var det!”
Viola rodnade starkt.
Hon var ett barn, ett mycket smekt och
bortskämdt barn. Hon kände väl att
ingenting var mindre lämpligt för en ung flicka, än
att ingå ett dylikt vad, men det kändes ock
så ytterst sårande att gifva efter för Laura#
öfvermod.
”Hur går det?” upprepade denna med ett
leende, som fullbordade Yiolas halfva beslut.
”Jag antager!" sade hon... ”Likväl med
ett vilkor!”
”Hvilket då?”
”Att jag får lemna brefvet, utan att du
med något ord i förväg inverkar på krigsrådet.”
”Du må gerna både framlemna brefvet och
affyra alla dina trollkulor mot hans hjerta —
han tager ändå intet steg, utan att fråga mig,
oeh då blir det min tur.”
Sagdt och beslutadt...........
Damerna åtskildes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
