Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till framtiden! Jag var ju, för det första,
alldeles oerfaren, när jag kom till öfverstinnan.
För det andra kunde Jeanne-Sofie vid den
tiden tillåta sig åtskilligt, som bon nu aldrig
tilläte sig. Och ändtligen, för det tredje, egdc
jag icke då hvad jag nu eger: en vän,
hvil-ken utgör på en gång mitt hviskandc samvete
och mina handlingars domare. Och betvifla
icke att jag hellre ville utsätta mig för hvad
som helst, än förolämpa honom i hans mest
ömtåliga känslor!”
Dessa ord uttalade hon med en så rörd
och innerlig ton, att Severins hjerta darrade
af cn obestämd, men ljuf rörelse.
All stelhet försvann från hans ansigte, från
hans själ.
”Fröken Viola*1, sade han fort, liksom
orden behöft jaga hrarandra, ”tack, ett huldrikt
tack för dessa ädla tänkesätt! Fröken är den
första qvinna, som till mig yttrat så
tillfredsställande ord. Får jag tro att tankarne följt
dem?”
”Var viss derom! Jag är barnslig, tanklös,
häftig, men aldrig, aldrig kan jag säga en
osanning åt ...”
Hon rodnade djupt och varmt och vände
sitt hufvud åt sidan.
••
Afven Severin rodnade, men han vände
ej bort sina ögon: de hviladc med ett slags
förvånad hänryckning på den tjusande varel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
