Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man måste viil tjena sina vänner!
Innan fru Laura efter hemkomsten gick
in till krigsrådet, beslöt hon göra ett besök
hos Viola, för att se huruvida hennes ansigte
uttryckte något slags hopp för det ingångna
vadet.
Dessutom tvangs vår unga enka af
vänskapens pligter att söka göra några upptäckter,
hvilka kunde öfvertyga henne att hon icke
arbetade förgäfves.
Till detta ändamål antog hon en min af
tröstlös nedslagenhet och tycktes icke ens
erinra sig hvad som passerat på morgonen.
Viola — oerfaren och dessutom i ett lynne
att ha medlidande med hela verlden — var
genast fångad.
”Söta, goda Laura, se icke så ledsen ut!
Du skall — det bedyrar jag — icke bli
missnöjd med Jeanne-Sofief
Vid denna försäkran höjde sig fru Lauras
hufvud med otrolig snabbhet.
”Hvad menar du?”
”Har du icke talat vid din svåger?*
”Icke ett ord ännu!”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
