Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riötar och rycker på henne ända. Och vore
det inte opasserligt och liksom vanvördigt att
mysa, när jag har högtidsinundcringen på och
sitter vid Olenas sida, så skulle jag mysa
godt, då jag tänker på hur listigt jag knyter
ihop livar pasma, som hon med silkestassen
sliter i sär!”
Dessa föreställningar voro så ljufva för
gamle Nicke, att vi nödgas erkänna det han —
oaktadt den djupa vördnad, som platsen ingaf
honom — så när myst, och det ändå af
hjer-tans grund, derest icke några steg helt nära
honom distraherat hans idéer.
”Åh, herre gud, är det kyrkherrn sjelf!n
Kyrkoherden Lars Mauritz nickade blott:
ruan såg på hans panna att tankar, värdiga
de besök, som äfven han hade gjort, nu
bortträngt verldsmannen.
”Jag sitter här”, återtog Nicke, ”och
betraktar svärdsliljorna.”
”Hvad spå de då nu, min heders vän*?1’
”Jo, de låta förstå att det allt varit bättre
om herr kyrkherrn inte haft främmande häroui
• sisteus.”
”Aha” — nu måste kyrkoherden småle —
du ogillar att man tjenar sina slägtingar?”
”Ja, serra tre, hvad jag det gör, när det
är bättre att låta bli att tjena dem!”
”Meu du förstår ju ...”
. . allt ihop, ja: kommerserådet och kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
