Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den unga flickans smärta och böjliga växt
visade sig aldrig graciösare än nu, och visat
tyckte alla detsamma, ty när bon kom
insprin-gande i löfsalen, med hatten alltjemt hängande
på armen, applåderade doktorn .. Jeanne-Sofie
ropade ’’ack!1’, Laura suckade ”ve!” och
Severin — ja, Severin var på väg att bjuda henne
den tomma platsen vid sin sida.
Men då hau, oaktadt sin allra bästa
föresats att visa sig som en välvillig och ogene
rad förmyndaie, saknade mod att i ord
frambära sin artighet, lät han en blick i stället
öfverfora kommissionen.
Af alla kommissionärer äro likväl blickarne
stundom de senfärdigaste.
Severins öfverforo två eller tre gånger
dessa flygande lockar, dessa strålande ögon
och beta kinder, och sedan dröjde de vid den
svarta spensen, den svängande hatten och den
lätta röda kjolen, tills de slutligen stannade
vid de ”kinesiska” fotterna, instuckna i svarta
marokängs-skor, h vilka behagligt af tecknade sin
skugga mot den snöhvita strumpan.
Resultatet af dessa sidovägar blef att
ändamålet glömdes.
Viola, som emellertid kommit i håg att
hon glömt en af de vigtigaste artiklarne i
dagordningen, sade sakta:
”Banna mig hur som helst, men straffa
mig icke åter med tystnad!”
Severin förstod icke ett ord. Hans tankar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>