Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att Nicke sade det fröken då . . . besåg hans
blomsterodlingar.”
J’Nej, Nickes blommor äro än en gåug
utan skuld!” återtog Viola gläd tigt. ”Det var
deremot herr krigsrådets.”
”Ah — fröken var i salongen.”
”Uppe hos mig . . . Helt säkert har herr
krigsrådet glömt, att jag första morgonen efter
min hitkomst erhöll en kaktus i present?”
”En kaktus — jag erinrar mig ej . . . men
det är visst möjligt.”
”Om jag trott den vara så fullkomligt
förgäten, hade jag icke behöft frukta, såsom jag
en tid gjort, att den skulle bli efterfrågad.
”Frukta?”
”Min stackars kaktus har varit ganska sjuk,
men jag har skött den så väl, att herr
krigsrådet sjelf ej kunnat vårda honom med större
sorgfällighet. Nu är den också fullkomligt
frisk.”
”1 fall fröken rådfrågat mig .. .”
”Nej, nej, det ville jag icke. Då hade jag
ej ensam haft triumfen. I går morse
upptäckte jag två knoppar, och i förtjusningen
råkade jag glömma hur otacksam min kaktus
alltid är emot mig.”
”Men gifvaren är icke otacksam för
frökens möda — var säker derpå!”
Och aftagande glasögonen, framräckte
Severin hjeltemodigt handen för att fatta i fingret,
som genast hölls emot honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
