Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jeanne-Sofie väntade åskslaget frän ett icke
mindre sannolikt håll: från Emils föräldrar.
Om något arrangemang kunde tagaa, behöfdes
ingen resa till Amerika — då krossades för
andra gången hennes lif. Men hon finge ej
vara sjelfvisk!
Viola, uppskrämd af det löfte, hon gifvit
löjtnant Charles om betänkningstid, och
uppskrämd af sitt eget hjertas oändliga virrvarr,
kände sig ur stånd af all besinning, då hon
tänkte på kallelsen till sin förmyndare. Det
var ett åskslag som hon fruktade.
Och Severin sjelf, hurudan var han efter
en ny natt af sömnlöshet?
Han hade lagt nya rön — af lika djup
psykologisk märkvärdighet som de förra —
till sina iakttagelser öfver framskridandet i
sjukdomen.
Men någonting ännu ovanligare än
hitintills hade inträffat.
Han hade nemligen känt sig hemsökt af
en feg förskräckelse, en förskräckelse för .. .
gud vet hvad — naturligtvis ett nervöst
lidande. Men det besynnerliga var, att
förskräckelsen icke gälde någonting utifrån: det
kändes liksom han inom sig förnummit
mullrandet af en åska. Och sloge den ned, då vete
väl himlen hvad allt han vid blixtens sken
kunde upptäcka!
Han använde flera timmar att bereda sig
till det svåra värf, honom såsom förmyndare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
