Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Ja”, stammade Viola, ”herr krigsrådet trifs
bäst med henne.”
”Min fröken!”
Vår bjeltinna kände en förbittringens tår
svälla i ögat; och innan hon, efter yanligheteo
hunnit tänka sig för, hade hon redan yttrat
följande af samma känsla dikterade ord:
”Skola vi nu komma till konferensen
angående mitt giftermål? Jag vill icke -synas
okunnig om anledningen till den kallelse, jag
fått”
Mag tillstår”, svarade Severin, ”att fröken
tager mig ur ett stort bryderi, då fröken med
så mycken lätthet uppslår ämnet. Verkligea
hade jag icke några små farhågor, att det
kunde vara svårt för frökens blygsamhet.*
”Ett sådant pryderi å min sida skulle
kanske bafva vittnat mera om enfald än
blygsamhet, helst sedan jag afhört löjtnant Charles
Marbins anbud.”
Krigsrådet gjorde icke en enda rörelse af
förvåning, men hans ögonbryn rynkades
lindrigt.
”Har fröken, uppriktigt taladt, afhört
löjtnantens anbud?”
Ma, visst... Var deri något illa? Jag
trodde att, då herr krigsrådet biföll resau och
då herr krigsrådet liksom med flit uudvek att
säga något på förhand, detta betydde ett slags
mcdgifvande att jag kunde handla efter
bej-hag.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
