Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Alla dessa tankar flögo om hvarandra, och
men sänkt panna blef hon stående vid dörren.
Hon hade velat granska sin förmyndares
utseende, men saknade mod till den minsta
rörelse.
”Fröken Viola", sade Severin, som törst
såg upp och med detsamma träffades af det
skiftande uttrycket i den unga flickans
an-sigte, ”var då icke rädd för mig —
haf.,godheten att komma närmare !”
Viola rörde sig ej ur stället.
’’Måhända”, sade hon till sig sjelf, ”skali
han emottaga underrättelsen om min frihet
med samma köld som han helsade mig?”
”Ha vi blifvit så främmande för hvarandra,
min fröken ?”
”Jag tror . . jag tycker det.”
”Och hvarför så? Då jag reste, lemnade
fröken mig sitt förtroende, och nu vill fröken
ha ett bifall.— icke så?”
”Jag vore nöjd, om mitt handlingssätt
vunne herr krigsrådets bifall.”
rTvifla ej derpå . . . Fröken önskar gifta
sig?”
Viola tog ett par steg framåt, men med
så mycken blyghet, så mycken räddhåga, att
Severin, om han förmått det, velat uppmuntra
henne änuu en gång.
Emot hans vilja fastade sig hans ögon på
den intagande uppenbarelsen af detta rädda
och darrande barn, som tycktes vilja smyga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
