Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lians namn! Det söfVer alla smärtor — det
skall en dag förljufva sjelfva döden .. .
Nu går det... . Det är icke Nicke som
tar i dörren . . . Ha, Viola — huru kommer
du så hastigt? Hvad betyder detta?”
”Jag kommer icke ensam, min stackars
Jeanne-Sofie! Här är någon, som jag fört till
dig, någon som längtar efter dig.”
”Hvad vill detta säga .. . Emil under denna
förklädnad — någon ny olycka?”
Utan ett ord aftog löjtnant Marbin den
drägt, som hjelpt honom ut från balen, och
kastade sig på knä vid Jeanne-Sofies soffa.
”Huru olika”, tänkte Viola, ”är ej detta
möte emot det i öfverstinnans hus . . Nu älskar
han henne tusenfalt mer — det blir ändå en
ljuf tröst!”
”Fröken Viola”, sade löjtnanten och vände
sitt vanstälda ansigte emot henne, ”haf den
godheten att lemna oss ensamma tio minuter . . .
men icke mer än tio minuter!”
Viola lydde stum.
”Min Jeanne-Sofie, min maka”, hviskade
han uu i låga, afbrutna toner, ”du är icke
förgäfves en qvinna af stort mod! Gud har
sändt oss allvarliga pröfningar — skall du
bära dem för min skull?”
’ Jag skall bära allt, ty jag får följa dig!”
Löjtnanten gjorde en förtviflad
ansträngning att visa sig lugn.
”1 fall du icke vore kroppsligt sjuk af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
