Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tu sådan stund som denna, glömma ali
blygsamhetens fordringar stå främst.”
Strålen från hennes ögon slungade sina
gnistor in i Severins själ.
”Klandra mig ej för det — jag fruktar
tadlet för er/”
”Det’ är icke viiy denna fruktan gäller:
jag bryr mig ej om ett orättvist tadel, ett
dumt tadel... I fall jag vetat, i fall jag anat
att en annan hjelp funnits för löjtnant Emil,
skulle jag trotsat hans vrede och sökt den.
Men skall jag stå till ansvar för att jag brutit
mot en tanke,* som jag icke egt? Hvilken
som har känsla, heder, medlidande, den tadlar
ej — åtminstone gör ingen qvinna det — att
jag genom en handling af högsinthet, den må
kallas obetänksam eller ej, gaf denne man,
som var bragt till förtviflans yttersta gräns,
tillfälle att taga afsked af sin älskade . . . Men71,
tilläde hon i en mjuk, förändrad ton, ”emot
mig sjelf har jag handlat illa.... Och nu
äro mina bekännelser slutade.”
”Har jag nu fått veta allt?”
”Ja, på samvete . .. Det återstår mig
endast att tillägga det jag är djupt bedröfvad
öfver den olikhet, som råder i våra åsigter.
Skenet, verldens omdöme är allt för herr
krigsrådet — för mig är mitt hjertas, min heders,
mitt samvetes vittnesbörd nog.”
”Har fröken märkt,” frågade Severin med
en forskande blick, ”att frökens forsvar un-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
