Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
själ, tryckte lian handen ännu hårdare emot
sitt bjcrta. . . borde det ej uuder så säkra
förhoppningar vara tåligt!
Han försjönk i tankar, medan han lät
huf-vndet hvila mot armen, hvilken åter hvilade
emot soffdynan.
”0, j långa flydda år, bur kunden j lif
nära mig, då jag aldrig skådade en solljus
dag? Huru kunde jag andas i denna qvafva
luft, der hjertat aldrig slog och blott afmätta
affärstimmar indelade dagen?
Och jag, dåre, trodde att jag kunde döda
hjertats lif, att jag kunde breda ålderdomens
tunga, kalla stoft öfver dess varma ungdom,
att jag kunde befalla blodet flyta lugnt, pulsen
att slå de regelmässiga slagen i ett väl
regle-radt ur!
0, du all kärleks urbild, du himmelens
och jordens herre, du lät din blick med nåd
falla på dåren, och i din barmbertighet sände
du den lefnadströtte, som aldrig lefvat, eu
engel, hvars barnarena oskuld bröt den
verlds-liga vishetens, den andliga filosofiens fjettrar
och lärde det döende hjertat att med hopp
åter väuda sig mot lifvet. ..
Och hon älskar mig — ja, ja, hon kände
från första ögonblicket den himlaburna känslan,
liksom den genast tändes i mitt bjerta...
det var Guds, det var kärlekens under!
Och detta sköna, detta ljufva, detta ömma
\äsende skall innan kort och för evigt sluta
sig till mig!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
