Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tade icke ens i det timliga lifvet: hans värsta
pröfning träffade honom jnst på tröskeln mellan
döden och lifvet.
Han led skeppsbrott under sin resa och
nödgades inträda i evigheten, innan han hunnit
fullborda tusendedelen af det goda, som han
velat verka på jorden.
Sjelfva glädjen i paradiset kunde ej hejda
hans sorg, synnerligen deröfver att hans ovigda
ben hvilade på en plats, der aldrig någon
skalle ana tillvaron af grafven för en korsets
kämpe.
Då — säger legenden vidare — hade
Herren misskund med hans tårar och lät
honom under tre nätter återvända till jorden, och
på de tre nätterna fullbordade han det sista
arbete, han förelagt sig, öfvertygad att detta
kors ensamt skulle hafva en stor och allvarlig
vältalighet, hvar gång en arm syndare kom i
dess närhet.. .
Det var vid denna klyfta mannen nu
stannade, och i det han lade sin hand mot
hällristningen, sade han sakta, men utan all
bitterhet:
”Fordom stredo de fattige bland korsets
kämpar för sin tro — nu strida de för ett
brödstycke.
Lyckligtvis”, tilläde han med hurtigare
röst, ”kunna behofven lämpa sig efter
tillgån-garne. Menniskans behof äro icke flera nu
än fordom, då man fråndrager dem, som hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
