Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en hustru med fru Violas alla vapen borde
kunna uträtta något annat, än att foga sig
med tystnad.”
”Käre doktor” — den unga qvinnan släppte
den ena maskan efter den andra på sin
virkning — ”icke har jag några vapen att
begagna i en sådan strid! Sannerligen jag mera
mins om det funnits en tid, då jag kände
något om koketteriet. Men det vet jag att,
om jag skulle försöka dessa vapen mot min
man, det vore helt och hållet fruktlöst.”
”På hvad grund säga vi det?”
”På den”, svarade hon med en öppen
blick, ”att jag vid början af denna
förbindelse — som jag misstänkte, redan innan
hon flyttat hit, redan då han kom hem från
lägret — gjorde allt hvad en förnuftig och,
jag vågar säga, ömsint hustru kunde göra.”
”Verkligen?”
”På samvete, herr doktor, ty jag sade till
mig sjelf att jag kanske hade någon skuld ...
men hans flyktiga låga hade totalt brunnit
ut, och ju vänligare jag visade mig, desto
snabbare verkstälde han sin reträtt.”
”Och aldrig en enda förklaring gjord?”
”Aldrig! Allt är mellan oss godt och artigt,
men tévattensljumt.”
Hon lutade ner hufvudet i banden och
tilläde saktare: ”Hela lifvet är ljumt för mig!”
Doktor Livelius, som satt bredvid sin
värdinna — den gamle hederlige doktorn var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
