Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Du får icke tänka på din s. k. njultling —
du tänker på honom alltför mycket! Tro mig:
det ådrager männerna endast åtlöje, då de
inför verlden visa sin svaghet. Det
tillkommer mannen att icke fegt lemna sig åt
våldsamheten i sina känslor, utan genom nyttig
verksamhet och värdiga ansträngningar söka
förskingra det ’onda, som vill förstöra honom.
Och hur mycken strid det än må kosta
honom, skall han föredraga att synas i hvarje
annan skepelse, än den af en olycklig och
trånsjuk älskare.”
”Hellre då i en lycklig älskares, har man
här nere hviskat om.”
Violas ögon voro fulla af skalkaktiga
leenden. Nu var hon ej mer svartsjuk på —
’vår ’grefvinna, såsom gamle Nicke kallade
den der fruktade damen i Stockholm.
”Ja, tusen gånger hellre det! Och hade
jag kunnat bli kär i någon annan, skulle
jag-varit villig dertill, ty din bild tyranniserade
mig — du regerade med jernspira.”
”Och nu, när vi skiljas, skall du . kanske
åter vilja bli kär i en annan?”
”Nej, icke numera. Nu lefver jag
uteslutande för dig. Fjerran eller nära vågar min
själ, mina tankar, mina känslor stanna hos
dig. Nu förnärma vi knappt en formel. Huru
annorlunda den tiden, då han älskade och
vårdade dig!” ’ ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>