Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tar, bvilka sätta en hel stad i häftig häpnad
och rörelse.
Man påminner sig måhända ännu hvilken
uppståndelse som egde rum vid den
smärtsamma nyheten om löjtnant Emil Marbins
skeppsbrott och förmodade död. Må man då
döma bvad verkan det skulle göra, när ett
vida hemskare rykte började smyga omkring!
Vi begagna med flit ordet ”smyga”, ty af
fruktan att ryktet kunde besanna sig vågade
man endast framhviska den skräckfulla ”sagan”
att löjtnant Charles Marbin skulle för en
mycket lumpen orsak hafva dragit värjan mot sin
förman och att han sedermera, för att undgå
krigsrättens dom, dömt sig sjelf och —
skjutit sig.
”Det är icke sant... o, nej, det kan
aldrig vara sant!” försäkrade mau.
Men Jeanne-Sofie, som hade sin mans bref
i handen, hon visste att det var blott alltför
sant.
Detta bref innehöll den förfärliga
underrättelsen om Charles’ första olycka, den, vid
hvilken vi voro närvarande; men det innehöll
äfven den ännu rysligare, att Emil vid sin
framkomst funnit alla Charles’ kamrater med
sorgbundna ansigten. Stackars Emil hade
kommit sex timmar för sent.
Man lemnade honom ett litet paket, som
skulle hafva afgått med dagens post och
hvil-ket paket blifvit funnet bredvid den beklagans-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
