Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
trossen, medan de bägge små
förhoppningsfulla sjögastarne klefvo öfver relingen oeh
hamnade på däck.
Albin, som, efter den hjelpsamhet han redan
erfarit, icke utan skäl hoppades att blifva
emot-tagen med det medlidande, hans öfvergifna
belägenhet förtjenade, erfor icke ringa förvåning,
när han nu såg sig knappast bemärkt af de
främmande gestalter, som skymtade fram och
åter. Men denna förvåning stegrades till oro,
då, i det han med sin ledsagare kommit förbi
rorhjulet och nalkades kappen, ur densamma
en person uppsteg, vid hvars åsyn Akilles likt
en ande försvann, dragande Albin med sig.
Den uppträdande var en figur, tillräckligt
egen för att genast taga uppmärksamheten i
anspråk.
AnsigteJb var vackert, ehuru gulbrunt,
liksom händerna, men då vinden upplyfte de korta
svarta lockarne, som skuggade panna och nacke,
kunde man af den senares hvithet se att
färgen icke var medfödd, utan tillkommen af en
brännande sols åverkan. De mörkbruna,
tindrande ögonen, den lätt böjda näsan och de
sammanpressade läpparne utvisade bestämdhet;
men ett visst uttryck i det hela lät likväl ana
att denna bestämdhet kunde, efter sinnets
svallning till storm eller stiltje, gjutas i många
former. Hufvudet på denne man eller snarare
yngling — han föreföll åtminstone ganska ung
— var betäckt med en lätt sydvest af oljmå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
