Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skarpaste korallklippor såsom diamanten skär
glaset.“
Kaptenerna vågade nu ett icke tvetydigt
leende.
“Vid gud, mine herrar, hvartenda ord är
sanning... och, apropos, jag erinrar mig en
sakramenskadt löjlig händelse, som inträffade,
då jag första gången profvade fernissan, och
livilken kanske bäst talar för dess underbarhet.
Det var på ett större skepp, som jag förde från
Bahia till London. Jag stod just och lutade
mig öfver bastingeringen och såg ned i vattnet,
som af skeppets spegelglans syntes ännu
genomskinligare, då åtta kolossala svärdfiskar på
en gång och i bred linie rusade fram mot
fartyget, som fick en sådan kontusion, att alle
man, jag sjelf undantagen, törnade i däcket.
Saken var, som ni kanske redan gissar, att de
åtta svärdfiskarne, hvilka sågo sina egna
bilder afspeglade i fartygets skrof, trodde sig ha
lika många fiender. De bröto alla sönder sina
svärd, dem jag fiskade upp och sedermera sålde
i London till brittiska museum för femtio pund
sterling, hvilka jag skänkte mitt folk i
drickspenningar.“
Samtlige kaptenerna beklagade att de ej
kunde komma i åtnjutande af en så oskattbar
sak som denna fernissa, men vågade likväl en
förfrågan om icke kapten Donnert kunde
bereda dem den ringaste qvantitet.
“Omöjligt, mine herrar! Jag reser i öfver«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
