Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Ja, åtminstone rodde eller seglade de
från Snare-sven med den.“
Albin aktade sig emellertid ganska noga
att upptäcka två saker: den ena, att han ansåg
det fartyget urlastat på norska kusten, den
andra, att han igenkände rösten på den person,
som emottagit spannmåls-lasten och troligtvis
var egare af både den och fartyget.
Möjligtvis kunde också den grymme sjöröfvaren,
blodmannen på “la belle Coquette“, endast ha varit
kommissionär för rätte egaren ... Albin var
icke angelägen att veta hvilketdera, ty komme
endast något i dagen, kunde snart en tråd
finnas, som ledde till källan af brottet, och
huru skulle det då gå med det heliga löfte,
han under samma förfärliga natt gifvit sitt lifs
räddare, och huru skulle det gå honom sjelf,
om han vågade uppkalla den förskräcklige
mannens dubbla hämd?
Albin ryste för det stora ansvar han blifvit
tvingad att åtaga sig, och lofvade sig sjelf att
ha så noga reda på de ord, han talade, att
intet enda kunde förblandas med eller
intrasslas i den andra, vida rysligare gerningen. Under
det han gjorde dessa reflexioner, bevakades
han lyckligtvis ej af konsuln, som eljest
möjligen dragit misstanke af hans vexlande
färgskiftning. Konsuln hade äfven funderat, och*
resultatet häraf blef följande fråga: “Hur
gammal är du?“
“Fjorton och ett halft år.“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
