Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Visserligen — men fanns ingen mera
ombord?“
Donnert åtnöjde sig med det obestämda
yttrandet: “Hvad vill det säga?“
“Det vill säga att en gosse måste ha
funnits med och att, som nämde gosse i dessa
dagar fyller femton år, han lyckligtvis snart
är vittnesgill.“
Det dröjde temligen länge, innan kapten
Donnert svarade, men slutligen yttrade han
glädtigt: “Nej, min bäste konsul, någon ung
gosse har jag icke haft med mig clenna gång.
Jag tänkte just efter, om herr konsuln kunde
mena någon annan resa, ty många gossar ha
gjort sin uppfostran under min ledning.“
Konsuln ringde.
Albin och hans vän inträdde.
“Känner herr kapten den här ynglingen?“
“Nej, i sanning icke!“ svarade Donnert,
och med den oblygaste djerfhet steg han upp,
tog Albin under hakan och klappade honom
på hufvudet. ”En rask och vacker gosse,
minsann ... Är du svensk, min unge vän ?”
“Underhjelp du kaptenens minne,“ inföll
konsuln, som, oaktadt sin värdighet, ej kunde
afhålla sig från ett lätt småleende, “eller är
icke kapten Donnert samme person, som du
omnämt för mig?“
“Densamme, herr konsul — och hur kan
kapten“ (Albin såg med förakt på sin f. d. chef)
“neka till det?“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
