Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
när han tänkte rätt på saken. Deremot
lof-vade han bestämdt att, så fort första
månads-penningen utfallit, genast skicka mor Kitty sitt.
I denna punkt var gumman likväl
obeveklig, men hennes afslag hade en sådan
godlynthet, att Albin ej kunde känna sig sårad deraf.
Då han vid skäligen nedstämdt lynne
återkom på b riggen, var folket redan i full
sysselsättning med inlastningen, och han kunde
således i all tysthet taga fram sin nya vackra
sjömans-klädning, den beskedliga fru Wolks
sista present, utan att Bas observerade det,
något *af stor vigt, ty i annat fall hade han
kanske gjort manövern om intet.
Kläderna instufvades i kitteln, som vid
middagen skulle göra tjenst i kokhuset, men
då han derur framtog sin skatt, förklarade mor
Kitty att hon redan haft budskap från Bas,
som bestämdt ville sätta pant för hela
summan och annars blefve riktigt förgrymmad,
hvarföre Albin finge behålla sitt.
“Jaså,“ sade Albin, rodnande af harm,
“är jag då ett lindebarn, som platt icke kan
sköta sig sjelf... Men se, mor Kitty, nu går
jag och säljer kläderna hos en klädmäklare,
och då får väl mor Kitty ta sina pengar.“
“Det får du ej göra, sir,“ sade gumman i
bjudande ton, “det blir ej af!“
“Jo, så blir det, eftersom jag sagt det!“
förklarade Albin, och dermed tog han knytet
under armen för att lemna kokhuset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
