Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spekten, men herr kapten märker sjelf att det
icke sker af brist på respekt, utan derföre att
hjertat är så fullt.“
“Bra, gosse! Det är lyckligt att ha ett
friskt hjerta och ett tacksamt sinne, men kom
ihåg att du fortfarande är kock tills du
af-mönstrat... Gud vare med dig nu.... gå!“
Då Bas fick höra omtalas den stora nyheten,
såg han till väders, det vill säga, till himlen, och
lyfte på hatten, liksom han äfven med denna
vördnadsbetygelse velat tacka honom, som hört
hans flitiga bön för Albin. Sedan denna lilla
andaktshandling ögonblickligt var bestyrd,
utropade han i jublande ton: "Nu, pilten min, gå inte
mer än högst tre år om, innan vi dra det stora
tvärstrecket mellan styrman Jentzel och Olle
Bas ... Hej, lustigt:
Kattu hon är mitt syskonebarn!
Så skall det gå — frisk vind i seglen!“
“Ack, om det bara ville gå länge!“ svarade
Albin. “Jag är så rädd att min gamla otur
kommer igen och spelar mig något spratt.“
“Hvad för slag — är du en sådan mes att
du sörjer för bekymmer, innan de komma?
Nej, du, det är tids nog, då de ställa sig i
vägen för en. Men se, då skall man ock ta
dem i kalufven och säga: ’Hårdt mot hårdt!’
för vår Herre likar inte att man sätter sig och
lipar.“
“Har du sett mig göra det?“
“Nej, skam ta mig, om jag det kan säga!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
