Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En månad var förfluten, och med tillhjelp
af en krycka, som Bas sjelf gjort sig af en
handspak, kunde han linka kring i rummet.
“Men hvar i herrans frid håller styrman
till hela långa dagen i ända?“ frågade Bas
forskande, då Albin sent en afton hemkom och
satte sig på gamle Surrs ek-kubb — gubben tog
sig nu för ombytes skull en lur i lafven.
“Åh, jag har haft göromål ute.“
“Ute — hvar ute?“ Bas skakade på
huf-vudet. “Jag vill aldrig vara ärlig, om det här
hänger rätt tillsammans! De fattiga styfrarne,
som jag fick ut, äro längesedan i herranom,
men jag mins att styrman räddade
skinnpungen med kapten Flyborgs testamente åt
fattiga sjömän.“
Än se’n?“ svarade Albin.
“Än se’n — hvad kan jag veta? Åro inte
vi fattiga sjömän, och hans närskyldaste ändå?
... Nå nå, flyg inte på mig: jag vet rätt nu inte
hvad jag skall tänka, utom det att jag allt
tycker att vår Herre kunde varit så beskedlig
och sparat mig detta här sista.“
“Icke få vi klandra försynens beslut: vi
måste underkasta oss! Men så pass trodde
jag du kände mig, att du kunde ha lagt
fingrar ne på bibeln och svurit på att jag förr låtit
både dig och mig svälta, än jag rört en enda
penning af dem min döende förman
anförtrodde åt min heder... Nej, så fort jag kan
— och jag hoppas att det blir snart — reser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
