Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rike, fordrade en nästan slafvisk lydnad af alla
sina underhafvande, från förste bokhållaren ned
till siste spring-pojken. Men som nu ingen
slafvisk smidighet eller något slags annan
inställsamhet, än den som härflöt från hjertat, låg i
Albins lynne, så var han blott höflig, aldrig
ödmjuk, ännu mindre krypande, något hvilket
patronen just af honom, som han upphöjt af
nåd och barmhertighet, i första rummet
fordrade. Andra orsaken ansåg Ålbin vara den,
att patronen, efter hvad han hört sägas, hade
fått flera pikar och indirekta förebråelser för
det vårdslösa sätt, hvarpå han behandlat
besättningen på sitt eget fartyg, särdeles
styrmannen, ehuru han kände att denne af den
förtjenstfulle kapten Flyborg, hans bäste
skeppare, varit omfattad med faderlig kärlek. Det
var således ett halft tvång, en skyldighet mot
sitt eget anseende, att gifva Jentzel någon
förtjenst. Men huru stor nytta grosshandlaren
N. snart fann sig hafva af ynglingen, hade
dock hans antagande vid kontoret skett under
förhållanden, som kunnat fullkomligt glömmas
endast genom dubbel undfallenhet å hans sida.
Emellertid fördubblade Albin sin
arbets-flit, och i trots af förste bokhållarens
uppmaning att äfven tänka på sina nöjen (något som
denne aldrig försummade) blef Albin dock
hemma, äfven under söndagarne, ty dels hade den
förflutna vårens för honom så djupt
betydelsefulla fest, hans första nattvardsgång, stämt hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
