Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
känn att herrn vill bli lika underkunnig som
husets öfriga personal?“
“Nåväl då,“ sade Albin leende, “herr
Kol-ling har gjort mig nyfiken.“
“Ser man — det är ieke värdt att spela
helgon! Jag anser mig för lika hederlig karl
som någon annan, men jag vill ha rättighet
att skratta åt hvad oeh hvem som helst,
andra obetaget att göra detsamma åt mig igen.“
“Ja, men då patron är på kontoret,
skrattar herrn aldrig: han tror säkert herr Kolling
om att vara sjelfva allvarsamheten, en lefvande
räknebok.“
“Ja, det hör till min genre att alltid rätta
mig efter de förhållanden, i hvilka jag
befinner mig. Jag väntar mitt etablerande genom
herr N., och derföre gör jag mig ej samvete
af att genom alla lofliga medel ställa mig in
hos honom.“
“Och det vågar herr Kolling anförtro åt
mig?“
“Hvarföre icke — sådana der
heders-exem-plar, som sätta upp räkningar liksom herr
Jent-zel gjorde efter salig Iduna, kan man förtro
allting utan fara att bli förrådd... Men nu
prata vi bort historien, som i korthet är den,
att det höll på att ingen vigsel bli af för herr
patron, och jag tror att jag skulle velat ge till
en halfårs-lön, om saken ändats på det sättet
att han, som af kärlek och högmod reste bort
så diger och uppblåst som fullmånen i sitt
Jungfrutornet, I. 1Ö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>