Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och slutligen har du ju att i dessa dagar
vänta dig ett befäl (om än endast på en kutter,
vacker början), medan jag går och svettas
under exercisen med en fattig kommendering . .
“Jag må säga!“
.. pinas, marteras, dödas !a
“Vid gud, det är en herrlig anblick att
se detta haf — så lugnt, så skiftande... se
då dit, Viktor ...“
“...för att skåda en parodi på oss båda!
Hör, Carl — vet du hvad?“
“Nej!“
“Jag börjar hata dig!“
“Ja, jag har verkligen tyckt att en så
vänlig känsla en tid varit i gång hos dig.“
“Är du säker på att du icke möter den
med sympati?“
“Fullkomligt säker — jag beklagar dig.“
“Säg icke om det der!“ Löjtnant Viktors
ansigte blef purpurrödt, och hans ögon — ett
par svartblå lågor — tycktes vilja bränna sig
in i den andres trygga blick.
“Du är mycket upprörd, Viktor!“
“Ja, den långa promenaden har ännu icke
svalkat mig efter aftonens nöje. Och du —
är det ej föraktligt att du hycklar en köld,
som du icke eger! Hvarför ränna vi icke
värjorna genom hjertat på hvarandra, hellre än
att gå här och leta efter romantiska
röfvar-kulor? Det vore, vid gud, långt behagligare!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
