Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sade, i det hon tog sig friheten att, alldeles
liksom i den gamla goda tiden, då hon halft
spelat matmoder i fru Wolks hus, hålla en
liten predikan för “stora vackra herrn“,
såsom han nu kallades, hvarjo ord så hjertegodt
och väl menadt, att Albins blick strålande mötte
gummans små kloka ögon, allt under det han
klappade ömsom henne och Tibb.
Jungfru Greta bodde i en liten
undantags-kammare i f. d. fru Wolks hus, och lika fin
och renstärkt som fordom var hon ännu,
fastän både hon och Tibb blifvit gamla. Tibb
hade alldeles bortglömt sina fordna konster:
han låg nu i beqväm maklighet utsträckt på sin
dyna och syntes blott sorgsen och väntande.
“Stackars Tibb,“ sade Greta med en vacker "
blick, “den han väntar på, kommer ej igen.“
Då Albin i den tysta månskens-aftonen
besökte Göteborgs herrliga kyrkogård, var det
tvänne grafvar han hade att uppleta: under
den med det lilla enkla korset hvilade fru
Märta — den med marmorstenen täckte fru
Wolks hydda. Vid den förra dröjde Albin med
en vänlig och varm blick, vid den senare böjde
han knä, och under det han vattnade dess
vissnade blomsterstånd med sina tårar, utgöt
hans hjerta i djupa suckar den tacksamhet,
som lågade i hans själ, deri de renaste
föresatser uppstodo att genom en redlig och
värdig vandel belöna henne, som verkat så
mycket för honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
