Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kapten-löjtnant — det är ju mer i graden det,
pappa?“
“Jo, du har nog reda på saken! Men det
plär mest vara så, att ungdomen hunnit på
efterkälken, innan kapten-löjtnants-fullmakten
hunnit fickan.“
“Ack, så förtretligt!“
“Men, barn, hvarföre antager du att alla
kofferdi-kaptener äro sådana du målar dem?“
“Herre gud, icke är det mitt fel att inga
andra resa hit! Alla de gamla
heders-exem-plaren, som komma tUl pappa och kalla mig
’lilla mamseln’, äro ju bara att skratta och
prata med, ty snälla äro gubbarne, och jag
lagar gerna toddy åt dem — men att bli kär
i någondera... hu då!“
“Åh“, sade Tekla leende, du sitter midt
ibland dem så ogenerad af tobaksröken, så
uppmärksamt afhörande deras vidunderliga
berättelser, att det är tydligt att du
favoriserar dem.“
Hastiga steg af en kommande afbröto
samtalet.
Det var löjtnant Viktor, och med en
allmän bugning, i hvilken sjelfva fästmön var
inbegripen, helsade den unge mannen sin
tillkommande familj.
Röd och förtörnad deröfver att han icke
ens räckte henne handen, uppsteg Hildur, och
under någon förevändning lemnade hon rum-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
