Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Åh, det fins då en sympati oss emellan.
Jag har just med mig en samling, som kanske
icke är utan värde.“
“Då kunna vi slå oss på byteshandel!“
svarade Eosa glädtigt. Och under det hon
och kapten Stangerling på tumanna-hand
fortsatte samtalet, afslutades middagen........
“Gudskelof!“ hviskade Viktor i Hildurs öra,
då man åter var ute i sällskaps-rummet.
“Ja, du har skäl att tacka Gud, som
tilllåtit dig att vara så outsägligt älskvärd!“
“Mjuka tjenare!“
“Den här främmande mannen måtte bilda
sig konstiga begrepp om oss!“
“Det skall stå honom fritt.“
“Du, som annars knappt kan tiga tills en
annan fått tala ut, har i dag öppnat munnen
endast för enfaldiga fraser.“
“Enfaldiga?“
“Utslitna! Du visar ett förtvifladt
syskontycke med min gamla sommarhatt.“
“Hvad egenskap har då den?“
“Ingen egenskap alls. Färgen är urblekt,
fasonen väcker min medömkan, banden min
leda — den kommer i skräpkorgen.“
“Du är charmant — du erinrar mig just
om den lilla jagtrocken, som jag lät sy mig
i våras.“
“Verkligen?“
“Första gången jag bar den, höll jag på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
