Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
baka, “att jag ginge lyckligare från detta möte
än jag går dit.“
“Jag vågar ej förutspå något, men jag
hoppas att vi nog skola komma till rätta med våra
egna intryck!“
“Tack! Allt beror af dig.“
“Visst icke, säg icke det — lika mycket
beror af dig. Ifall vi bli af olika mening...“
“Kom nu — vi äro färdiga!“ utropade
Hildur, Rosa och löjtnant Viktor om hvarandra.
Efter det sista uppfriskande gnabbet med
fästmön syntes Viktor åter så der temligen
vara i lynne. Dock märkte Albin huru, under
Hildurs frånvaro, hans blickar sökte Carls
tro-lofvade. “Sådana galningar!“ tänkte vår
kapten. “Blir jag en gång förlofvad, vill jag vara
så kär, att jag icke, för de farligaste blickar
ur tjugu par vackra fruntimmers-ögon, skulle
ge bort en fj er de dels minut, som jag kunde
få blicka in i min egen älskades ögon — men
så skall jag ej heller springa åstad och
för-lofva mig, innan jag är säker på mig... Icke
tror jag emellertid att premier-löjtnanten är
synnerligt betagen i löjtnant Viktors egendom.“
“Är allt klart, mitt herrskap, så låtom oss
sätta i gång!“ uppmanade Viktor och steg sjelf
i spetsen.
“Hvart ställa vi först kosan?“ frågade Carl.
“Herr kapten bestämmer!“ föreslog Hildur.
“Nej, jag ser helst om någon annan gör
det!“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
