Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjuttonde kapitlet.
Knappn&ls-posten.
Natten hade fällt sina vingar öfver staden,
de gamla grå tornen stodo som hotfulla
väktare på sina höga murar, i ruinerna smögo ej
mera menniskosteg — men ho vågar afgöra
om ej vid denna timma vålnaderna af de
han-seatiska köpmännen vaktade sina nedgräfda
skatter, någon munk reste sig ur grafven för
att, smygande långs gångarne i de öde
kyrkorna, efterse om den sten blifvit rubbad,
hvar-under han förvarat resultatet af hela sitt lif,
ett dyrbart manuskript, eller en nunna hastade
till sin fordna cell för att bedja ett mater
pec-cavi för någon annan “skatt“, den hon med
blodiga händer och heta tårar begrafvit utan
hopp att någonsin återfinna ... hvem visste allt
detta — hvem vågar med mer än blotta
aningen intränga i midnattens mysterier?
Hela staden låg nu som en vålnad
utsträckt på sin egen graf, medan månens bleka
strålar spelade kring spök-templen och
kastade sitt hvita glitter genom de brustna hvalfven.
På hafvet, lugnt och orörligt, hvilade
skeppen likt sofvande drakar, och i Fiskarhamnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
