Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Hvad är herr grosshandlarens mening?“
“Att få svar på frågan, om kapten tillåter!“
“Jag har icke lärt mig anse eden såsom
någon obetydlighet: jag betalar min plikt och
dermed väl.“
En stråle sprang upp i Holgersens öga.
“Jag tviflade aldrig en minut på att herr
kaptens rättskänsla skulle segra... det är vackert,
mycket vackert!“
“Herr grosshandlaren finner då något
vackert i att man gör nödvändigheten till en dygd?
Efter min tanke är det likväl en ganska
lumpen dygd. Men tiden hastar!“
“Ett ord, herr kapten“ (Mörk kastade en
spejande blick uppåt kappen), “ett ord i
förtroende !“
“Hvad behagas?“ Kapten såg ej särdeles
medgörlig ut.
Mörk vågade dock försöket.
“Min bäste kapten Stangerling! En ungkarl,
en resande, som, icke frågar efter att för några
dagar utgöra samtalsämnet på en så aflägsen
ort som Wisby, för en sådan person är denna
obetydliga sak en bagatell.“
“Herr grosshandlaren tycks ha behagat
ändra åsigt sedan början af vårt samtal och
gör mig dessutom den äran att anse mig
fördomsfriare än jag i sjelfva verket är. Först
och främst har jag den svagheten att, på
hvil-ken ort jag än inträffar, vilja anses som
hederlig karl — och att det åtminstone icke är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
