Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men bad herr kapten gå mycket sakta, ty
ringaste rörelse eller ljud plågade den sjuka.
“Stackars qvinna,“ sade Albin i sitt hjerta,
“hur bittert skall det ej vara för henne att
jemföra sin förra kraft med den närvarande
svagheten! Kanhända tänker hon nu med
af-sky på den dag, då hennes elastiska fot
trampade Flygfiskens plankor, då blixten från
hennes öga utgjorde envålds-lagar för hennes
underlydande och hennes herrskareord ljödo
vidt omkring ... Hvilka förfärliga syner måtte
ej förfölja henne — massor af svarta hufvuden
dyka väl upp i alla riktningar? Gifve gud att
jag, som här ensam känner hennes fordna lif,
förmådde gjuta en droppe tröst i hennes hjerta!“
Under dessa tankar hade Albin passerat
ett par andra rum och stod nu jemte sin
föl-jeslagerska utanför sjelfva sjukrummet, ej
un-dandoldt af dörrar, utan af tjocka, dubbla
för-hängen af sjögrönt sammet.
Ett doft, mera likt blomsterångor än
medi-kamenter, parafymerade luften. Albin kände
sig hastigt betagen af en viss oro: han släppte
de tunga silkesfransarne, hvilka han redan
velat dela, och stannade orörlig.
Derinne var tyst som i grafven, och tyst
som i grafven var det rundt omkring honom.
Hans vägviserska hade med ett sakta “der!“
försvunnit.
“Jag begriper ej hvad det är för dumma
upptåg min inbillning har för sig! Jag undrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
