Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lig. Han har en förundransvärd vighet och
stor raskhet i allt hvad han företager: han är
lika duglig som du sjelf, min käre Bas !“
“Det tillstår jag — men har kapten för
öfrigt gett akt på hans uppförande? Han tar
alltid hela vakten om natten, när han så kan
få, och får han den inte, är han ändå uppe.
Sofver gör han endast om dagen, och då
sticker han sig undan än i storbåten, än i
kabel-gatt, än bakom en kista... ja, han har till och
med lagt sig att hvila i märskorgen, men någon
koj har han inte begagnat se’n han kom om
bord. Ögon har han för resten som ett lodjur,
och ilsken är han som en panter!“
“Nå, hvad blir det vidare af allt det här?
Ämnet var just icke särdeles lockande“.
“Det kan vara så mycket vigtigare!“
återtog Bas lugnt. “Då han första gången skaffade
i skansen med de andra, hade han en liten
lek med lång-Olle, som annars är backlagets
öfversittare. När kocken slagit upp ärterna,
tog Olle, som tänkte på sin vanliga makt, helt
oförhappandes John om nacken—det skulle
kantänka bli den gamla leken med döpelsen,
eftersom John var nykomling och dessutom
inte såg ut för att kunna försvara sig. Men
just som lång-Olle reste sig upp för att slå
till ett stort gapskratt, gaf John honom, en
lätt puff för bröstet, men hur lätt den var,
föll Olle ändå raklångs öfver kistan och hade
så när förlorat sansen till. Men John torkade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
