Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nu såg Bosa litet allvarsammare ut, men
det var endast ögonblickligt, hvilket bäst
förstods deraf att hon snart med sin glada, friska
ton yttrade: “Ack du öfverträffar alla mina
vikingar... Men hvad är nu att göra?{
“Just för att komma dit, har jag varit
nödsakad att meddela denna historia, som jag
eljest visst icke sårat eller oroat dig med.“
“Jag är icke alls oroad.“
Albin såg henne in i de klara ögonen.
“Hvad skulle du tycka om,“ sade han, “ifall
du en morgon finge höra att jag låge död med
en dolk i bröstet ?“
Rosa sprang häftigt upp, ilade sedan i
hans armar och utbrast: “Jag skulle följa
dig!“
Några sekunder förflöto, innan han med
ord af b röt känslornas språk. Derefter sade
han:
“Jag vågar ej hysa denna farliga och ändå
så saliga tanke, men då du, min Rosa, helt
visst medger, att det är skönare att lefva än
att dö tillsammans, så måste du ock inse
nödvändigheten af en till det yttersta drifven
för-sigtighet... tänk dig: om icke Bas varit, hade
hon under natten fått ligga i samma rum som
jag!“
“Min gud, du skrämmer lifvet af mig —
säkert skulle detta då ha skett för att ge mig
frihet till mina små promenader?“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
