Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Arne,“ hviskade Amelie, smygande sitt
hufvud tätt intill hans bröst, “din själ rufvar
öfver något hemskt beslut: haf barmhertighet
med min ångest — låt mig vara närvarande,
då du talar med Rosa!“
“Nej!“
“Du kan ej. du får ej neka mig det!“
“Jag nekar det bestämdt, Amelie: jag vill
vara ensam med henne — några minuter före
klockan 12 skall hon möta mig!“
“I salen?“
“Nej, i källarhvalfven.“
En kall frossa for genom modershjertat.
“Jag tror att det är mot min pligt och
rättighet, om jag låter henne gå ensam dit
med dig, Arne! Jag, som känner hela vidden
af ditt vilda och obändiga sinnelag, som
begriper hur mycket större din skakning skall
bli, då du med flit väljer detta ställe, der du
genomvakat så mången natt under lidanden,
dem blott Gud och dessa hemska hvalf känna,
jag säger dig, Arne, att du kan hänföras till
någon förfärlig handling, ja, till ett brott, som
jag ej eger mod att utandas i ord, ty blodet
stelnar redan i mina ådror.“
“Frukta ej för barnet... tror du att jag
också ville bli en barna...“
“Tyst, tyst—jag är säker att du ej skall
veta till dig!“
“Vet jag icke till mig nu ... sitter jag ej
här och med kallt blod säger dig att blott ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
