Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvem knackar... är det Unghanses dotter
som kommer och säger mig att hon väntar?
... Ts — klockan slår ett., två .. tre qvart,
men till 11... ännu en timma har jag att
lefva!“
Åter knackade det.
Rosa nästan släpade sig till dörren.
“Hvem är det?“
“Jag, mamsell!“
“Betty?“
Ett leende af obeskriflig art dröjde ett
flyktigt ögonblick på Rosas darrande läppar:
med Betty stod för hennes själ, liksom genom
en förtrollning, hela det korta himmelska
lif-vet på Sjöfröken.
“Får jag komma in, mamsell?“
“Nej, Betty, jag måste vara ensam.“
“Lås upp en sekund bara!“
“Lägg dig du, som är lycklig!“
“Jag har något åt mamsell.“
“Hvad?“
“Ett litet bref!“
Rosa drog regeln från dörren.
Betty flög häpen tillbaka, då hon fick s©
sin unga matmor.
“Brefvet, brefvet... hvar har du fått det?“
“I soluppgången om morgonen, då vi
lem-nade Kalmar, kom den, som håller.mig kär, och
tog sitt sista farväl — då gaf han mig detta
och sa’: ’Kapten förtror detta i dina händer,
men du får inte lemna det åt mamsell Rosa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
