Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ja, till och med förintelsen af hans kärlek!
Men jag var vansinnig, då jag gick in på detta
bedrägeri.“
“Men då reser han hit, och det är ju
detta som bör förekommas! Denne Albin
Jent-zel, som kanske med tillhjelp af händelser, dem
ingen kan beräkna skall leta sig fram till
sanningen, honom vill du skicka öfver mig? Barn,
barn, du huttlar med din fars lidanden ...
kärleken beröfvar dig förnuftet.“
“O, att det vore så väl!“ Rosa vred sina
händer.
“Tala, du!“ sade fadern till Tekla.
Och Tekla talade — men fåfängt: Rosa
var ej den som numera kunde lugnas eller
tröstas. Slutligen sade hon:
“Om jag får skrifva, underkastar jag mig
att det lyses nästa söndag: sedan kan han ju
komma hit utan all fara för pappa?“
“Tror du att pappa icke skulle föreslagit
den utvägen, om den varit möjlig?“ svarade
Tekla. “Men Will hvarken är eller lär snart bli
i det tillstånd att han kan sägas ega full
besinning, och utom detta kan ingen lysning ega
rum.“
“Och derföre skall Albin, hvars redlighet
ej fattar en trolös list, gå i den afskyvärda
snaran. Men när han ej mer skadar någons
planer, då får han komma. .. Nej, låt mig
vara, tala ej till mig — det får icke ske på
detta sätt: jag vill skrifva, och jag skrifver!“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
