Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Något öfver en yecka efter brefvets afgång
kom Albins svar.
Det till Holgersen innehöll följande:
“Herr grosshandlare!
Efter ett så fullständigt afslag, som det
jag erhållit, kan det måhända anses mindre
grannlaga att jag faller herr grosshandlaren
besvärlig med ett svar. Men att skilja mig
från hoppet, vore att skilja mig från lifvet, och
man gör ej det utan att förut hafva stridt.
Jag är fullt och fast öfvertygad att något,
som ej ansetts behöfligt för mig att veta,
förefallit efter Rosas hemkomst, men jag är äfven
fullt säker att detta något icke skall gå i
fullbordan, innan jag återsett henne, och derföre
reser jag, väl djupt bekymrad för min
kommande sällhet, men dock långt ifrån utan hopp.
Ty den omständigheten, att Rosas lilla bref
låg inuti herr grosshandlarens, förklarade mig
fullkomligt att herr grosshandlaren kände dess
innehåll och att följaktligen min ankomst i
höst icke skall förefalla oväntad.
Jag sparar således till dess allt hvad jag
har att anföra, men ber emellertid herr
grosshandlaren vara öfvertygad, att jag med blygsel
och ånger tänkt på min hetta vid det tillfälle
vi hade vår samfällda ledsamma affär. Dock:
detta kan herr grosshandlaren visst icke minnas
vid ett tillfälle, då tvänne menniskors hela
jordiska lycka eller olycka skall afgöras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
