Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som såg kaptenens synbara bestörtning, yttrade
sig på följande sätt:
“Det är möjligt, herr kapten, att vi
träffats under någon period, då jag aflagt det
inkognito, hvilket jag vanligtvis har den
egenheten att iakttaga till och med för mina vänner,
ty för en rik man är det besvärande att se sig
kringfläsad blott för sina jordiska egodelar:
jag försakar denna tomma fiärd, som är målet
för mången dåres fikande! Må vara att detta
är en egenhet, som verlden ej skall begripa,
men deråt ler jag och tänker att Konradin
Donnert icke derföre skall vara sämre ansedd
af de få, som känna honom. Jag kan likväl
icke erinra mig att ha räknat någon
Stanger-ling bland dessa fås antal?“
“Möjligtvis,“ svarade Albin, njutande af
den bestörtning, som skulle träffa hans gamle
förman, kapten Konradin Donnert, hvilken nu
gudnås verkligen syntes lefva i det djupaste
inkognito, “möjligtvis bar namnet Jentzel mera
hopp att bli igeftkändt?“
“Jentzel... Jentzel — ah, jag vill erinra
mig en ung gosse med detta namn: han var
ändå en bland de sökande, som vanligtvis i
hvarje hamn trängdes om förmånen att
upptagas som kajutvakt hos mig, den tid jag roade
mig att föra mina egna eller andras fartyg.
Riktigt, riktigt: lille Jentzel ... en snäll och
vacker gosse, med hvars uppfostran jag gjorde
mig mycken möda o<?h som utan allt tvifvel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
