Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på minnet allting, kan jag tjena herr kapten
med den underrättelsen att testamentet både
bevittnades och underskrefs af magistraten i
Molde.77 ’
“Magistraten i Molde–– Måtte jag ej
bli galen !“ suckade Albin under hela tyngden
af sin häpnad... “Icke dog den gamle
mannen i Molde?*
“Jo, det är ganska visst, och begrofs med
stor ståt, och till Holgersen testamenterade
han enskilt en betydlig dusör, för det denne
med egen lifsfara räddat honom och sonen
samt en stor del af hans förmögenhet från
... låt mig tänka efter lite — jo, nu har jag
det... från en iransk skonert, som varit
angripen af skottska sjöröfvare.“
Albin raglade några steg mot dörren. “Är
det en fullt bevist sanning att den gamle herrn
kom lefvande till Molde?“
“När han dog der, så måtte han väl
kommit lefvande dit, och sonen, som var döfstum,
blef qvar i Holgers ens vård. Om han ännu
är det, vet jag ej, men då familjen flyttade
till Wisby, under namnet Mörk, togo de pilten
med sig, och nog fann patron sin förmån i att
vårda honom väl, ty jag mins ändå att
testamentet förmäler att, om han doge ogift,
förmögenheten skulle tillfalla ett antal döfstumma.“
Albin stod ett ögonblick orörlig. Der efter
droppade några stora tårar från hans ögon —
de kommo som en välgörande dagg på hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
