Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
44Du har väl aldrig så mycket vägt sättet,
då det kommit an på att såra mig! Dock
förlåt — detta är ett ämne, som––44
Han reste sig upp, sköt taburetten åt sidan
och fattade sin hatt.
Detta hade Tekla icke väntat.
Hennes stolthet råkade här i svår strid med
hennes kärlek. Carl hade af henne blifvit djupt
förorättad: han kunde icke drömma om en
förändring i hennes tänkesätt, dem hon sjelf sagt
skulle blifva oföränderliga — hvad kunde han
då göra annat än följa den ädla sjelikänsla,
som bjöd honom att lemna henne.... Men
ginge han nu, huru då någonsin mera
återkomma till ett ämne, det han ej vidare ansåge
sig ega rättighet att vidröra? Skulle hon för
en otillbörlig grannlagenhet sätta på spel
denna himmel, om hvilken hon redan flera timmar
drömt... vore ej denna svaghet underordnad
en djup och verklig kärlek?
Carl hade, stående framför henne,
betraktat de skiftande rörelserna på hennes ansigte.
En obestämd aning, en blixtlik förhoppning,
ville närma sig hans hjerta, men då tänkte han
på Teklas karakter, och både aningen och
blixten försvunno.
“Du har icke något mer att befalla?44
“Nej, Carl, men jag skulle önska... att
du vore mindre formlig, såvida det icke
förekommer dig alltför främmande!44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
