Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett par sekunder förgingo.
Då, efter ett af dessa moraliska jordskalf,
der lidelserna i sin tur underkufvas af en högre
makt, kastade han sig ånyo till hennes fötter,
vätte hennes händer med sina tårar och såg
upp till henne med den mest ödmjuka bön om
tillgift.
Den unga bruden var ännu alltför skakad
att kunna tillkännagifva hvarken misshag eller
smärta: hon var lycklig att ögonblickligt känna
sig fri, och den blick, som besvarade hans,
röjde derföre snarare tacksamhet än förebråelse.
Nästa minut öppnades dörren af Tekla,
som kom för att tillsäga det tiden nu vore
inne för klädseln.
Will hörde ej, men förstod att någon
kommit in.
Han reste sig upp, kastade ännu en lång
blick på sin brud, och gick till dörren, men
då han redan öppnat den, vände han sig än
en gång tillbaka och sträckte hastigt de
hopknäppta händerna mot Rosa.
“Kära du,“ sade Tekla, “han ser så
upprörd ut.. gå och gif honom den minsta
smekning— det skall lugna honom!“
Rosa ilade till dörren.
Förändringen i Wills anletsdrag slog henne
med ny häpnad. Hon räckte honom sin panna,
den han lätt berörde.
Följande ögonblick var han borta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
