Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
straxt efter hemkomsten blifvit inlåst med den
öfriga habiten.
“Men hvart knäfveln har ärmen tagit
vägen?“ sade kamrern, då han, oaktadt den ena
onyttiga ansträngningen efter den andra, ej
hugnades med någon skymt af den äskade
beklädnaden. Slutligen märkte han dock att han
körde handen ut genom tomma armhålet och
att den saknade delen, endast svagt
sammanhållen af en nära utsliten remsa, sorgligt
nedhängde från ena hörnet.
“En gammal ungkarl har likväl sina
besvärligheter!“ mumlade han, men fattade
der-vid temligen tåligt en liten på väggen
hängande nankins-pung, framsökte ur dess
innandöme nål och tråd och började med synbart öfvad
hand att bota skadan så pass, att han
slutligen fick armen in. Nu kom ordningen till
strumporna. “Det var djefveln! utbrast
kamrern. “Uff, uff...“ Och nu måste
nankins-pun-gen åter ned och ullgarn och stoppnål fram.
Men trots öfningen gick det ej lyckligt.
Strumporna blefvo efter ihopsömmandet alltför små,
hvarföre en knif måste sätta dem i samma
luftiga tillstånd som de nyss haft.
“En gammal ungkarl sliter ändå ondt,“
yttrade han åter, men i en ton, som uttryckte
det varmaste deltagande med egna lidanden,
“mycket ondt fan så ondt..
Hvad nattrocken och tofflorna vidkommer,
voro deras brister så otaliga och ohjelpliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
