Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
påhitt! Om gubben också märker något, törs
han inte fråga.“
Moster Neta, den kloka menniskan, hade
gjort ett rön, som det vore samvetssak att
icke meddela, emedan det torde komma andra
i lika belägenhet stadda hustrur till någon nytta.
Det är bekant att gubben Ficker mycket
älskade den blå flaskan. Ja, han älskade den
stundom till en sådan höjd, att han lät den
fara bort med hans goda förstånd, att icke
tala om hans arbetsförmåga, som vanligen icke
var stort bevändt med efter klockan 12 på
dagen. Sedan hans hustru nu i många herrans
år lidit en hel hop saker, som kunna vara
mindre angenäma, medan ungdomskraften
hjel-per till att draga lasset, men blifva alldeles
outhärdliga vid en längre framskriden ålder,
beslöt hon uppfinna något medel att göra
gubbens promenader till skåpet oskadliga, en sak,
hvilken syntes henne af så mycket mera
öfver-vägande vigt som hennes korf-beställningar och
blomster-mångleri i alla fall icke ensamt
för-slogo att lefva af och betala hyran med.
Sedan moster Neta mycket begrundat
ämnet — och man måste medgifva att det
för-tjente ett djupsinnigt begrundande — påfann
hon slutligen ett medel, lika förträffligt som
oskyldigt. Hon skaffade sig nemligen tvänne
flaskor, alldeles lika med den hennes man hade,
och fyllde dem, den ena med två tredjedelal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
