Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Mjölken är för dyr, min gubbe! En kan
inte mäkta koka välling.“
“Något annat då — du brukade förr ha
vattensoppa ibland. Det är en god mat, och
vattnet ha vi oköpandes.“
“Men inte sviskon och sirap. Sådan soppa
är bara för rikeman: den får du slå ur hågen!
Du måste i alla fall sjelf tillstå att du mår
mycket bättre, se’n du ständigt lefver af buljong.“
“Hm, hm, det kan vara både så och så.
Men jag har just en tolfskilling, som du skall
få till en kanna mjölk, om du bara kokar
välling i morgon middag!“ Saken var den, att
gubben satt sig i sinnet att också göra ett
rön. Han misstänkte att buljongen styrkte
honom mera än nödigt var. Dessutom kände
han en viss hemlig längtan att åter en gång,
om också blott för en enda dag, komma i sitt
gamla “ljufva“ tillstånd.
Moster Neta hade tillräcklig
skarpsinnighet för att märka hvar skon klämde far och
gaf således det äskade löftet om vällingen,
men hon var nog slipad att §öra det med en
motvillighet, som tydligt bevisade mäster
Fic-ker att äfven hans hustru insett buljongens
underverkan.
Glädjande sig åt morgondagen, den han
föresatt sig att riktigt njuta, dref gubben
Fic-ker sitt arbete med en ihärdighet, som gjorde
att han redan klockan 7 slutat den
färdig-lofvade tunnan. Han gick nu öfver till mors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
