Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
visa säga på hans döda mull, att han
uppmuntrade hennes behagsjuka och högmod. Men
för mycken skönhet är stundom olycka, och
högmod går för fall, som syster min säger.“
“Bland alla de unga herrar, som voro
galna af kärlek till den vackra fiskarflickan,
stod det ej så illa till med någon som med
unga baron Henning Y. Han var brorson
till en gammal stenrik baron, som bodde i
staden och var för intimt god vän med
gref-ven på Dagstaholm. Jag erinrar mig den gamle
herrn rätt väl ännu: han såg sträng och kärf
ut. Men brorsonen, löjtnant Henning, var en
vacker och hygglig karl, som ofta brukade vara
ute, då unge grefven, ryttmästaren, var hemma
från Stockholm. Men apropos unge grefven —
ja ja, vid det här laget är han, min själ, ingen
dufunge — så slår det mig alldeles som en blixt
att jag aldrig sett tvänne så lika menniskor
som grefve Ernst L. och notarien!“
Och vid denna utomordentliga
besynnerlighet föll hofmästarinnan in i vidlyftiga
reflexioner öfver naturens lek med vissa
menni-skors ansigten, m. m. Då dessa utflygter
emellertid kunna antagas trötta läsaren, upptaga vi
tråden och berätta helt enkelt de
familjhändelser hofmästarinnan bevittnat och som, hvåd
redan är antydt, stå i samband med vår
berättelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
