Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
“Nå, min själ och gud — drömmer jag
eller är jag verkligen vaken!“ hördes en
bekant röst nära invid den lycklige friarens öra,
och i samma ögonblick spratt gubben till vid
ett vänligt slag öfver axeln. “Hvilket under
att finna herr kamrern här!“
“Jo, jo, man slår sig också lös någon gång!
Det är mycket skönt att sitta här och höra
strömmens sus och harpspelerskornas musik.
Det är just såsom någonting döfvande i allt
detta lif och sorl omkring en. Den präktiga
salongen se’n och alla de här figurerna, som
vagga af och an i cigarröken...“
“Herr kamrern är i dag vid ett ståtligt,
att icke säga poetiskt lynne!“ bedyrade Rosell.
Det var han som slagit sig ned vid samma
bord som kamrern. “Jag vill dö på att
kamrern haft någon riktigt lycklig affär?“
Gubben blinkade med en viss
hemlighetsfull uppsyn. “Man har sina stunder så der
ibland! Men — får jag ej lof att bjuda ett
glas? ... Kypare ... Det var roligt att, efter
jag just är vid humör, ha träffat på någon
bekant. Det är eljest icke min sak, skall jag
säga kongl. sektern, att besöka sådana här
ställen, och blir det icke hädanefter heller,
men, som sagdt — för en gång... De
lym-larne höra icke att jag ropat... Var så god
och reqvirera sjelf!“
“På herr kamrerns räkning?“ frågade
Rosell leende.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
