Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och ute på gatan, der han sköt afmedstegså
långa att tre ordinära gingo på ett. Också
dröjde det icke många minuter, innan han
befann sig i förstugan till det anvista huset på
Prestgatan.
Han steg uppför tre trappor. Afvist från
den ena våningen till den andra, befann han
sig slutligen på vinden, der han knackade på
första dörren rätt fram. i
En gammal fru öppnade.
“Bor notarien Wetterqvist här?“
“Dörren till venster!“ Frun försvann, och
sedan Wilhelm kommit till bestämd ort, började
han åter knacka, en, två, tre gånger, men allt
förgäfves. Ledsen att ej träffa den, han sökte,
gick han tillbaka nedför trapporna och drog
åter på strängen.
“Jag ber om förlåtelse,“ sade han, då ett
något vresigt ansigte lät se sig, “jag ville gerna
veta när notarien Wetterqvist plägar komma
hem om aftnarne?“
“Det skulle man just ha reda på!“ utlät
sig den tillfrågade. “En trappa ned bor
värdfolket, som han hyr af. Kanske vet jungfrun
besked.“
Wilhelm vandrade åter ned, men nu stod
honom lyckan bi, ty dörren öppnades af en liten
artig och välklädd jungfrn, som händelsevis
tillhörde hans fordna bekanta, på grund af de
flitiga besök, hon i sitt husbondfolks ärenden
gjort i hans viktualiebod. Han och jung-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
